josefinestenberg

...eller man kan ju inte säga att det är ett avsked för de är ju hemma igen om 5 månader. Det var ett "vi ses snart igen". Men gud vad det var smärtsamt. Det vart tårar som inte gick att hejda. Trodde inte det skulle vara så jobbigt. Är väl inte den där känslosamma tjejen precis. Trodde jag inte. Men det visade sig att när två av mina närmaste lämnar mig för en sådan lång tid så blev det så. Det vart ju inte bättre när jag kom hem då det tog en halvtimme och jag bryter ihop som en liten lipsill. Det här kommer inte funka om det ska fortsätta likadant. Det är helt enkelt inte okej.
Som jag har sagt tidigare så önskar jag dem den bästa resan de någonsin kommer uppleva. Jag står där på Arlanda 15 Mars och väntar på er.

Jag kommer hålla mig sysselsatt här hemma så jag har lika mycket att berätta för er när jag kommer hem I promise.

NOMY -COCAINE

ni är bäst.