Dag 24...
...Det här får mig att gråta:
Vi kan ju börja med att prata om vad som får mig att gråta glädjetårar. Lyckliga slut i tvserier eller filmer får mig att fälla en och en annan tår. När de som älskar varandra lyckas få varandra. När ett barn återser sina föräldrar. När någon svårtsjuk blir frisk. Eller när någon hjälper någon som har det jobbigt. Sådana lyckliga slut.
En annan sak som får mig att gråta av glädje är bröllop. De är så fina. Två individer visar sin kärlek öppet. De visar att det finns hopp om lycklig kärlek. Fina kärleksförklaringar med fina ord sägs.
Då ska vi tala om något mindre roligt, vad som får mig att gråta av sorg. Först och absolut främst är begravningar. Trots att de är så otroligt fina och man får chans till ett avslut så är man ledsen. När man hör klockorna i tornet slå, när prästen berätta om hur personen var när han/hon var i livet det är svårt att höra utan att fälla tårar. En begravning är det sista man vill behöva gå på när det kommer till ens nära och kära.
En mindre jobbig sak men som trots allt får mig att gråta av sorg är även här tvserier och filmer. När det slutar illa. När någon dör, när någon blir svårt sjuk och lider. Men det absolut svåraste är när folk ska ta förväl av varandra. Det gör ont i hela mig. Jag vet själv hur jag stod och grät när jag skulle ta farväl av Malin och Joline första gången de skulle göra en backpackerresa.
Vi kan ju börja med att prata om vad som får mig att gråta glädjetårar. Lyckliga slut i tvserier eller filmer får mig att fälla en och en annan tår. När de som älskar varandra lyckas få varandra. När ett barn återser sina föräldrar. När någon svårtsjuk blir frisk. Eller när någon hjälper någon som har det jobbigt. Sådana lyckliga slut.
En annan sak som får mig att gråta av glädje är bröllop. De är så fina. Två individer visar sin kärlek öppet. De visar att det finns hopp om lycklig kärlek. Fina kärleksförklaringar med fina ord sägs.
Då ska vi tala om något mindre roligt, vad som får mig att gråta av sorg. Först och absolut främst är begravningar. Trots att de är så otroligt fina och man får chans till ett avslut så är man ledsen. När man hör klockorna i tornet slå, när prästen berätta om hur personen var när han/hon var i livet det är svårt att höra utan att fälla tårar. En begravning är det sista man vill behöva gå på när det kommer till ens nära och kära.
En mindre jobbig sak men som trots allt får mig att gråta av sorg är även här tvserier och filmer. När det slutar illa. När någon dör, när någon blir svårt sjuk och lider. Men det absolut svåraste är när folk ska ta förväl av varandra. Det gör ont i hela mig. Jag vet själv hur jag stod och grät när jag skulle ta farväl av Malin och Joline första gången de skulle göra en backpackerresa.
Kommentarer
Trackback
